Fortitia

In the head of one of those blonde chicks... Here's a lot of empty space..

Som en flodhäst i korvskinn fast en katt bakom galler ^^

Som en flodhäst i korvskinn fast en katt bakom galler ^^

thebrainscoop:

nerdsofadventure:

squeeforscience:

Meet the crabeater seal (Lobodon carcinophaga). It’s a charming specialized predator that lives on the coasts of Antarctica. It feeds almost exclusively on krill (90% of their diet) and sometimes cephalopods and antarctic fish.

Technique: The seal gobbles mouthfuls of krill and water drains through the spaces created by its teeth.

Crabeaters have little food competition, but as pups they are heavily preyed upon by leopard seals.

If you love the crabeater mug go here for a short story told by the person who photographed it.

Please, Please, Please remember citations, even for photos. The first two, (with the labeled specimen) are from The Brain Scoop, specifically this episode

Please, Internet - if you’re posting photos and you obviously did not take them, please take five seconds out of your life to attribute the source material. Google has a great function on their image search which allows you to either upload a photo or put in the URL of the image you’re looking for and it will often times bring up images that look very similar to the one you posted, and will usually link you back to its source (in this case, The Brain Scoop). 

As a creator, I’m thrilled when popular websites pick up our material. We put a ton of work into our show and sometimes it’s a little tiring to post weekly videos that are quickly forgotten about - so when they’ve got a chance to become relevant again, it’s dismaying to see our work is not sourced. 

And I know I’m preaching to the choir here - you all share in my frustration when you see something we’ve done and there’s no mention of The Brain Scoop, so sincerely thank you for sticking up for me when we can’t be everywhere at once. 

tl;dr: Don’t post photos that aren’t yours if you don’t know where they came from because I turn into a giant squid of anger 

Så var det EU-val

Sitter och tittar på SVTs valvaka. De visar klipp från hur det ser ut i andra länder i Europa. De visar Grekland, Ungern, Frankrike, Nederländerna. Alla är främlingsfientliga. Vissa med ren nazism, andra “bara” främlingsfientliga. Jag sitter och skakar av sorg och rädsla i min soffa. Jag gråter över att vi inte lärt oss ett skit av det som hände för 70 år sedan.

De bad oss att aldrig glömma.
Vi lovade att aldrig glömma.

                                      Har vi glömt?

Behöver vi gå tillbaka till skolbänken och lära oss historia igen?

Mors dag

Varje år var samma visa. Mamma fyller år 24 maj. Mors dag kom just runt hörnet efter. Och jäklar vad firad du alltid var. Med paket, blommor och grattisrop.

Du förtjänade egentligen inte 2 helgdagar. Du förtjänade fler. Varje dag borde varit en dag då vi firade dig.
Så stor och stark som du var går inte att beskriva. Jag blir tårögd bara av att tänka på det mod du visade upp genom åren.

Det är så mycket ur ditt liv som jag aldrig kommer veta. Hjul som andra aldrig behöver uppfinna igen kommer både jag och syrran få ta reda på själva inte fungerar. Vi har inte den lyxen att ha dig där hela vägen.

Jag undrar mycket om vilken person jag skulle varit om du fortfarande stod här. Jag kommer aldrig veta, men jag undrar.

Jag är otroligt privilegierad att ha några av de mest fantastiska kvinnorna i mitt liv som genom åren mött mig och tagit mig under deras vinge. De har gett mig stöd och kärlek. De har skällt ut mig och uppfostrat mig. De har lyssnat. De har kramat. De har torkat tårar. De har varit allt en mamma ska vara. De har i alla väder gjort allt för att jag inte ska känna att jag står utan en varm famn.

Jag är också extremt lyckligt lottad att ha en så otrolig pappa som jag har. Han är allt man kan tänkas behöva i en människa. Han skrattar med mig, diskuterar med mig, ger mig råd, älskar mig, skäller på mig, drar upp mig, pushar mig. Han finns där i vått och torrt. Han är min pappa. Han är min bästa vän. Och trots att det inte är fars dag idag så känner jag att han, precis som alla vackra extramammor, förtjänar en hyllning idag. Han är anledningen till att jag står upp.
Om jag hittar en man hälften av vad du är pappa kommer jag vara den lyckligaste hustrun på jorden.

Mamma, Mumsi, Mammi, Mutti, Majsan. Jag älskar dig nu och för evigt.
                                    Grattis på mors dag

So I was suppose to post a thing everyday that makes me happy.
But since then Morocco didn’t treat me very nicely and the wifi got non existent. Now I’m in Spain heading for Portugal and life is looking far more positive. Though the wifi will be as bad as it has been for the last week. So I give up on the challenge. Not because nothing makes me happy. But because there’s so much right now putting a smile on my face that I couldn’t narrow it down. Even if I had wifi 24/7

The dilemma

Got an offer today to go on a roadtrip through Morocco, via Spain through Portugal and to England. It sounds so tempting. But that would mean that I’ll be going on sunday, after only spending a week here.
It’s an adventure I just can’t miss out on however the whole point of this trip was to find myself, my own path and to be comfortable with me and being on my own.
My host is a wonderful guy who I really like (person like not like-like) but he’s so buzy; going to work at 06.30am and comes home at around 10pm. With maybe a short, stressed pitstop in the middle of the day. He works 6 days a week. Perfect for being alone but I can’t help but feel like I’m somewhat in the way. (Maybe that’s the Swedish mentality)
By going on the roadtrip I’ll be meeting a whole new set of ppl. Getting to know myself a little bit through them. And that’s also a good way.

Gah, I really don’t know what to choose really! (Although everything points on the roadtrip)

Day three gets alot of photos. The dogs that lives here where I’m staying. So much love in these guys. Incredible. These guys makes me soo happy